Joel 2 kapitel

Herrens dag är förskräcklig, men omsider sänder Herren ny välsignelse och utgjuter sin Ande över alla folk.

1.

Stöten i basun på Sion, och blåsen larmsignal på mitt heliga berg; må alla landets inbyggare darra! Ty HERRENS dag kommer, ja, den är nära;

2.

en dag av mörker och tjocka, 

en dag av moln och töcken,

lik en gryning som breder ut sig över bergen.

Ett stort och mäktigt folk kommer,

ett vars like aldrig någonsin har funnits

och ej heller hädanefter skall uppstå,

intill senaste släktens år.

3.

Framför dem går en förtärande eld

och bakom dem kommer en förbrännande låga.

Likt Edens lustgård var landet framför dem,

men bakom dem är det en öde öken;

ja, undan dem finnes ingen räddning.

4.

De te sig likasom hästar,

och såsom stridshästar hasta de åstad.

5.

Med ett rassel likasom av vagnar

spränga de fram över bergens toppar,

med ett brus såsom av en eldslåga,

när den förtär strå;

de äro såsom ett mäktigt folk,

ordnat till strid.

6.

Vid deras åsyn gripas folken av ångest,

alla ansikten skifta färg.

7.

Såsom hjältar hasta de åstad,

lika stridsmän bestiga de murarna;

var och en går sin väg rakt fram,

och ingen tager miste om sin stråt.

8.

Den ene tränger icke den andre,

var och en går sin givna bana;

mitt igenom vapnen störta de fram utan hejd.

9.

I staden rusa de in

på murarna hasta de åstad,

i husen tränga de upp,

genom fönstren bryta de sig väg,

såsom tjuvar göra.

10.

Vid deras åsyn darrar jorden,

och himmelen bävar;

solen och månen förmörkas,

och stjärnorna mista sitt sken.

11.

Och HERREN låter höra sin röst framför sin här

ty hans skara är mycket stor,

mäktig är den skara som utför hans befallning.

Ja, HERRENS dag är stor

och mycket fruktansvärd

vem kan uthärda den?

12.

Dock, nu mån I vända om till mig

av allt edert hjärta, säger HERREN,

med fasta och gråt och klagan.

13.

Ja, riven sönder edra hjärtan, icke edra kläder,

och vänden om till HERREN, eder Gud;

ty nådig och barmhärtig är han,

långmodig och stor i mildhet,

och sådan att han ångrar det onda.

14.

Måhända vänder han om och ångrar sig

och lämnar kvar efter sig någon välsignelse,

till spisoffer och drickoffer

åt HERREN, eder Gud.

15.

Stöten i basun på Sion,

pålysen en helig fasta

lysen ut en högtidsförsamling;

16.

församlen folket,

pålysen en helig sammankomst,

kallen tillhopa de gamla

församlen de små barnen,

jämväl dem som ännu dia vid bröstet

brudgummen må komma ur sin kammare

och bruden ur sitt gemak.

17.

Mellan förhuset och altaret

må prästerna, HERRENS tjänare,

hålla klagogråt och säga:

»HERRE, skona ditt folk,

och låt icke din arvedel bliva till smälek,

till ett ordspråk bland hedningarna

Varför skulle man få säga bland folken:

'Var är nu deras Gud?'»

18.

Så upptändes då HERREN till nitälskan för sitt land, och han

ömkade sig över sitt folk;

19.

HERREN svarade och sade till sitt folk:

Se, jag vill sända eder säd och vin och olja, så att I fån mätta

eder därav, och jag skall icke mer låta eder bliva till smälek

bland hedningarna.

20.

Och nordlandsskaran skall jag förjaga långt bort ifrån eder, jag

skall driva den undan till ett torrt och öde Land, dess förtrupp

till Östra havet och dess eftertrupp till Västra havet. Och

stank skall stiga upp därav, ja, vämjelig lukt skall stiga upp

därav, eftersom den har tagit sig för så stora ting.

21.

Frukta icke, du land,

utan fröjda dig och gläds,

ty stora ting har HERREN tagit sig för

22.

Frukten icke, I markens djur,

ty betesmarkerna i öknen grönska,

och träden bära sin frukt,

fikonträden och vinträden

giva sin kraft.

23.

Och fröjden eder, I Sions barn,

varen glada i HERREN, eder Gud;

ty han giver eder

höstregn, i rätt tid,

han som ock förr sände ned över eder regn,

både höst och vår.

24.

Så skola logarna fyllas med säd

och pressarna flöda över

av vin och olja.

25.

Och jag skall giva eder gottgörelse för de årsgrödor som åtos

upp av gräshopporna, gräsbitarna, gräsätarna och gräsgnagarna,

den stora här som jag sände ut mot eder.

26.

Och I skolen få äta till fyllest och bliva mätta; och då skolen

I lova HERRENS, eder Guds, namn, hans som har handlat så

underbart med eder; och mitt folk skall icke komma på skam

evinnerligen.

27.

Och I skolen förnimma att jag bor mitt i Israel, och att jag är

HERREN, eder Gud, och eljest ingen. Ja, mitt folk skall icke

komma på skam evinnerligen.

28.

Och det skall ske därefter

att jag skall utgjuta min Ande över allt kött,

och edra söner och edra döttrar skola profetera,

edra gamla män skola hava drömmar

edra ynglingar skola se syner;

29.

också över dem som äro tjänare och tjänarinnor

skall jag i de dagarna utgjuta min Ande.

30.

Och jag skall låta tecken synas

på himmelen och på jorden:

blod och eld och rökstoder.

31.

Solen skall vändas i mörker

och månen i blod

förrän HERRENS dag kommer,

den stora och fruktansvärda.

32.

Men det skall ske att var och en som åkallar HERRENS namn

han skall varda frälst.

Ty på Sions berg och i Jerusalem

skall finnas en räddad skara,

såsom HERREN har sagt;

och till de undsluppna skola höra de som HERREN kallar